Vi har en rymmare!

Men när han väl kommit ut verkar han skräckslagen, och vill in i hagen igen. Tillbaka till tryggheten.

Vem känner inte så just nu? En längtan efter det vardagsgrå, där den verkliga skatten är att det inte händer något speciellt.
Vad kan jag rapportera härifrån?
Well, barnen är i skolan igen, men maken och jag är fortfarande hemma. Bättre, men sänkta. Men när han orkar ska han ta tag i tapetseringen av minstingens rum, som avstannade när han blev sjuk.

Och han ska jobba i trädgården, helst när den badar i sol🌞Han ska vara permitterad från arbetet några veckor (hoppas att det inte blir längre).

Själv sneglar jag mot fönstren, ska ta itu med dem när jag blir piggare. Jag tror fortfarande att mycket av min kraftlöshet har med utmattningen att göra. Så jag försöker varva vila, med att vara uppe.

Och ute.

Och glädja mig åt det positiva som händer. Flera läkartider har av förståeliga skäl blivit inställda det sista, men det av barnen som verkligen behövde, fick komma till vårdcentralen. Hon var f.ö den enda i vår familj som var symtomfri förra veckan. Och hon fick så bra hjälp. TACK för det vården, som sliter allt vad ni kan, och mer därtill ❤️ Ni är sanna hjältar, särskilt i dessa tider 😍

Nu till något helt annat; Igår gjorde jag en guidad meditation, med passande musik till. Den skulle ta minst två timmar. Även om jag brukar meditera ligger mitt rekord på en timme, och de flesta jag gör, så gott som dagligen, är högst tio minuter. Men nu, med allt sängliggande, har jag betydligt mer tid än vanligt. Ändå fasade jag för om jag skulle orka…Samtidigt var jag förväntansfull, jag trodde faktiskt att den skulle ge något. Och det var helt fantastiskt 🌈 Så nu kan jag inte annat än att längta dit igen. Och det blir väl snart, i en säng nära mig ….😉
Allra största TACK till dig som läste! Ta hand om dig, de dina och ja, nu har ju cirkeln gällande vilka vi ska bry oss om kraftigt utökats. Så;

Om du är mycket hemma, kanske ensam och avskuren från sådant du brukar vara omgiven av, varför inte testa en lugnande övning / mindfulness / meditation?

Säga hejdå till det yttre en stund, och utforska ditt inre landskap istället? Det höjer livskvalitén, även om man får vara beredd att ge det en chans, och tålamod. Det här är min bibel i ämnet. Meditationen jag gjorde finns på sid 309. Just saying …KRAM💗

Få ord, många bilder

En av de böcker jag läst det sista. Titeln känns passande , hade man bytt ut ondskan mot Viruset på allas läppar hade det varit en fullträff.

Efter förra inlägget gick jag raskt från inga symptom till symptom. Vet inte vad jag har, men det mesta av eländet är bosatt i halsen, och jag har legat mycket till sängs. Flera av barnen har varit hemma från skolan, och min man är fortsatt sjuk. Dessutom fick vi reda på att han inte kan gå till jobbet nästa vecka, frisk eller inte, eftersom företaget stänger ett tag. Han, i likhet med många andra…
Den här situationen, och tiden är så märklig att jag inte har ord. Så jag tänker inte försöka hitta några, utan visar istället lite bilder från veckan.

Hyllorna med pasta i vår affär. Under vilka andra omständigheter som helst hade det varit en ointressant bild. Kanske även nu eftersom ni förmodligen redan sett det här, i en affär nära er:

Kaninmaten var dock inte slut, även om Mumrik ser lite orolig ut 😉

Att vara ute. Vi som orkar, och kan försöker vara det. För där ljuset finns är det viktigt att vara.

En stor kram 🤗 till er alla från en mamma som just nu önskar att hon hade massa kraft som hon INTE har. Jag är ganska låg för tillfället, och att jag är långtifrån ensam om det tröstar inte…Men, i stunder när jag orkat, har jag pysslat med mitt manus och det muntrar upp. Så det här är en bra bild att avsluta med från en blogg som mest av allt vill skänka hopp. Trots, nej, FÖR allt.

För tydlighetens skull står det: Den som kan vara glad för lite har mycket att vara glad åt. Punkt ❤️

Dagar

De sista dagarna när jag orkat hänga med mitt manus har jag gripits av en så stor glädje: ”Hurra, jag skriver en bok! Och jag tycker så mycket om att göra det. Jag är så fäst vid både karaktärerna och berättelsen, och det blir ett sant äventyr att knåpa ihop det”. Skaparlycka, ett bra tag sedan jag kände den så starkt 😍
När jag befinner mig i det tillståndet spelar inget annat någon roll. Om den blir utgiven, och vad folk i så fall kommer tycka. Strunt samma. JAG tycker om den. Och får jag bara skriva är jag nöjd.
Underbart 🌟
Och det underbara slutar där kan man säga. Ja, för vad KAN man säga mer? Jag tänker en del, men har inte lust att tänka högt, åtminstone inte här och nu. Men Corona har tagit sitt grepp om oss alla, mer eller mindre, oavsett om vi är sjuka eller friska.
Jag är nu symptomfri, förutom en fruktansvärt stor trötthet, men gissar att den mest beror på utmattningen. För ett tag sedan var det extra jobbigt hemma, då visste jag att jag skulle få betala ett högt pris för det. Well, här är det. .. Möjligtvis uppblandat med virus, eller vad jag nu haft.
Min man är fortfarande sjuk, men på bättringsvägen. Alltså har vi varit väldigt mycket hemma det sista. Som tur är har vi stor kyl och frys. Och vi kan gå ut, så bedömer jag det i alla fall. Vi bor på landet, ibland möter man inte ens någon på sin promenad i byn. Man kan också välja skogen, vilket jag gjorde igår. Frisk luft, rörelse för en stel kropp. Även det lycka, om än en stilla sådan.
Stilla, ja. Att läsa är alltid mysigt.
img_0017
Men mest av allt önskar man ju att man kunde mixtra med tiden, så detta var över. Avslutar med något jag hittade på Facebook, kanske har ni sett den?

Hehe, ganska rolig är den faktiskt.

KRAM (som tur är inte IRL;) och tack till dig som läste 🤗Kanske kommer ett inlägg snart igen. Till dess och det viktigaste; ta hand om dig, de dina och alla andra också. För det måste vi ❤️

Corona?

God morgon! Vad händer idag? Ja, det vet man ju aldrig riktigt. Kan i alla fall konstatera att skrivande på Vårmörker blev det inte i morse. Istället drog hemlarmet igång för fullt lagom som bryggaren gurglande signalerade att kaffet var klart, och jag som var själv uppe, skulle slå mig ner vid datorn.
Inte, nej.
Jag stängde av larmet snabbt men skadan var naturligtvis redan skedd, nästan alla vaknade. Sedan ringde Verisure och ville att jag skulle trycka på en liten mojäng, placerad i höger fönster i vardagsrummet, i hopp om att återställa eländet. Men det gick inte, så nu är de tvungna att komma hit. Och min skrivro är för tillfället borta.
Men solen lyser i alla fall ute, på frusen mark, men ändå…Hampus blev glad när jag släppte ut honom😊

Ärligt talat, det är svårt att känna sig harmonisk dessa dagar, även om man försöker…

Maken insjuknade för tre dagar sedan, förkylning och värk i kroppen. Jag passade på att handla hem lite mer mat än jag tänkt, och stod ut i den jobbiga kön på Apoteket, så jag kunde få mitt recept. Och det var tur. För sedan kände jag de första symptomen; tjock i halsen. Sovit mycket sedan dess, och mår nog lite bättre idag (?)
Men minstingen snyter sig, och kompisträffen för yngste sonen ställdes in, eftersom vi har sjukdom hemma.
Ska skolorna stänga? Barnen undrar, och jag med.
Corona påverkar oss alla, och vi vet ännu inte hur stort det kommer bli. Eller hur länge det kommer vara.
Kanske borde jag köpt mer konserver än godis häromdagen? Men barnen var nöjda när jag sa att det blir två myskvällar denna helg. För det känns verkligen som att det behövs.
Allra största TACK till dig som läste, hoppas att du får en fin helg, och inte är alltför orolig / sjuk. Att bli helt galen av oro gör ju trots allt inget gott.

Det vet jag om någon 😉 KRAM ❤️

Ständigt bråkigt, bara tråkigt?

Det har slagit mig att man, som följare av denna blogg, kanske tror att vi ständigt har det jobbigt hemma hos oss. Det har vi inte. Jo, ibland, och periodvis har det varit, och är tungt. Men, okej, har man fyra barn får man räkna med lite liv i luckan.
Jag vill ändå poängtera att vi inte är en extremt problemfylld familj, utan tvärtom ganska vanliga, hoppas jag i a f 😬😉
Varför skriver jag så mycket om att det är tungt då? (Om det nu upplevs som att jag gör det, själv känner jag mig hemmablind på den fronten).
Jo, till en del för att jag är skör, av utmattning och annat. Så allt blir extra tungt för MIG.
Men också, faktiskt för att bli en motvikt, till den där ”alla andra har det bättre”- tanken, som vi lite till mans har så lätt att lura oss själva med.
Att lyckan är det normala, och att motgångar / sjukdomar / konflikter o s v är onormalt. Men det är ju bara bullshit. Glädje, sorg, frustration, hopplöshet, förtröstan, ilska…alla dessa känslor är en ofrånkomlig del av livet. Har man inte fått uppleva det, har man inte heller fått vara med särskilt länge.
(Åh nej, nu börjar dom bråka i vardagsrummet igen. Det har varit så lugnt och skönt här en stund). Men, hrmm, det händer mycket bra här med. De sista dagarna har det bl a varit detta:
Studiedag och stängda skolor, då åkte vi till stan. Speciellt familjens kvinnliga medlemmar kom hem och var nöjda med sina inköp. Fast dagen efter tappade jag det jag köpt till mig, det var en liten sak. Typiskt.
Och i lördags var jag och äldsta dottern ute och åt och vi hade det så trevligt.
Något mer kul har också hänt, men jag kommer inte ihåg det nu. Jo förresten, jag har fortsatt skriva på mitt manus!
Nu måste jag dock avsluta här. Yngste sonen sa att jag lovat honom Mc Donalds, gärna för mig. Sedan kommer jag se fram emot kvällen, eller egentligen gör jag det redan nu, är jättetrött. Fast denna håller mig nog vaken ett tag:

Det flyter på när Harlan Coben skriver, något annat kan man inte anklaga honom för;)
Tack snälla till er som läste. Håll huvudet högt och fötterna lågt, men unna er gärna dagdrömmar. För det förgyller tillvaron. Kram 💗

Skriva, no matter what

img_9033
Jaha, här sitter hon i sin skrivskrubb, mamman som försöker skriva en bok när hon orkar…
Tack så jättemycket för alla peppande kommentarer till förra inlägget, förresten, det betyder otroligt mycket 💓

Och jag har faktiskt hängt en del med Vårmörker de sista dagarna. Även om det mest blivit tankar och idéer, för det är svårt att börja skriva direkt när man varit borta från sitt manus ett tag. Av den anledningen tänkte jag läsa igenom så mycket jag orkar i eftermiddag.
Så detta blir ett kort inlägg, har en del jag måste göra innan. Bl a ska jag och minstingen på promenad. För det har JAG bestämt. HON har bestämt att vi ska pyssla sedan, gärna för mig.
Kram till er som läste, hoppas att ni får en fin helg, och gör åtminstone en sak ni verkligen tycker om 🤗 Och skulle det vara att ”bara” slappa, är det väldigt hälsosamt och kallas faktiskt återhämtning, (brukar min psykolog påminna mig om;)

Att läsa är alltid bra, om man gillar det.

Kuslig och med intressanta karaktärer, är mitt omdöme om denna bok. Rekommenderas!