Love & Light, fortsättning

Jag tänkte att jag bara kort skulle förklara begreppet Love & Light som jag skrev om igår. För mig, som läser en del andlig litteratur, var det ganska uppenbart vad personen jag tog mig friheten att citera i gårdagens inlägg hade menat. Om jag nu inte förstått hen helt fel förstås;) Hen var upprörd över att man bara skulle känna Love & Light hela tiden.

För mig är uttrycket Love & Light ett begrepp som den andliga världen använder sig av för att sammanfatta sin tro / övertygelse / om hur vi ska försöka att leva.

Att det finns en mening i allt som sker, även om vi inte förstår det när det händer, och ibland aldrig. Att vi är här för att lära och växa, men framför allt, att vi ska fylla vår tid här med att sprida så mycket kärlek och ljus som det bara går. Inom oss, och runtomkring oss.

Det är egentligen svårt att tycka något dåligt om det, men liksom personen jag citerade menade, kan det bli skenheligt och falskt, om det betyder att man måste trycka undan mer ovälkomna och jobbiga känslor.

Det ska vi naturligtvis inte. Vi är människor, inte helgon. Och oavsett om vi tror på att allt, speciellt svårigheter, har ett syfte vi inte ser under jordelivet, betyder det förstås inte att vi ska vara tacksamma när vi drabbas av sjukdom, eller mister någon.

MEN, rent allmänt, kanske vi kunde klaga lite mindre på saker som inte är så hemska, egentligen? Eller vad tycker ni? Detta inlägg blev en liten upprepning av förra, eftersom jag förstått att jag kan ha uttryckt mig lite oklart. Någon som dock är en mästare på att skriva om detta och mycket annat är Eckhart Tolle. LÄS!

Tack till dig som kikade in, jag önskar dig en riktigt fin påskdag🐣💗Och du, glöm inte att vara snäll mot dig själv. Något nästan alla behöver träna på, och som dessutom gör världen runt dig ljusare🙏😉