Hipp, hipp hurra!

För jag har ett (halvt) manus som jag gillar!

Men det var inte därför vi åt tårta igår, utan det var för att det fylldes år i familjen.

Idag gick vi varm choklad-promenad, minstingen och jag.

Och sen gick jag en promenad med äldsta dottern. Vi pratade om framtidsdrömmar. Och jag sa att det viktiga med drömmar är inte om de verkar nåbara just när man drömmer om dem, eller inte. Utan att man tillåter sig att ha dem. Och strävar ditåt, om det är något man verkligen vill uppnå. Trots allt, sa jag, är det viktigt att påminna sig om att det är inga aliens som öppnar restaurang, eller blir arkitekter, eller vad man nu vill bli. Man kanske vill bli författare, tillade jag, inte utan belåtenhet.

– Va? sa dottern, som kom efter. Vadå aliens som blir författare? Vad pratar du om?

Och med det sagt, mina vänner, avslutar jag detta inlägg. Godnatt😁✨Tack för att du läste!