Låtsas-lugnet
För några år sedan hade utmärkta Kamrat-Posten ett test: Vilken typ av föräldrar har du? Barnen fick snabbt fram att min man var en fuskande variant, en som sa nej till skärm, men själv smög undan med mobilen. Och jag var Låtsas-lugnet.
En typ som springer runt med doftljus och yogamattor, samtidigt som hen predikar harmoni och positiva vibbar. Men som blir helt GALEN så fort något går fel😖
Well, det är jag…Jag försöker, kära vänner. Jag FÖRSÖKER att hålla mig lugn, både utåt och inuti. Men för någon som är så intensiv som jag, och dessutom kroniskt stressad, är det minst sagt en utmaning. Det är ingen slump att jag ofta skriver om mindfulness, meditation och vila. Jag behöver det för att inte vara totalt speedad hela tiden…Som tur är har jag insett det. Och utmattningen hjälper också till. Ibland orkar jag bara inte reagera, fast jag i normala fall skulle gjort det. Som häromdagen.
Alla bråkade hemma. Trötta efter en lång dag. Någon eldade upp minstingen, som började reta en tredje. Min man, som gått upp en stund tidigare blev allt surare. Det smälldes i dörrar. Idiot kan du vara själv, hörde jag, (och värre saker).
Och jag bara stod där, matt, och kände…Det är möjligt att det här är min familj, men jag orkar inte. Så istället för att kliva in i eländet gick jag ut. Bokstavligt talat. Grabbade tag i mina lurar till mobilen, öppnade altandörren i vårt sovrum och steg ut i trädgården. Jag tänkte mig en vilsam och solig meditation. Men vad var det som sprang runt på gräsmattan?
(Gammal bild på rymmande kanin, ofta hinner men inte ta kort när de är på fri fot;)
Två av kaninerna hade tagit sig ut ur hagen. Där borde jag ha gjort något, naturligtvis. Men jag bara stirrade på dem, och kände hur den sista kraften rann ur mig. Nej, inte riktigt. För med mina sista krafter återvände jag in, och ropade ”Älskling, kaninerna är lösa. Men jag vilar en stund nu”.
Sedan lade jag mig raklång på sängen, stoppade in lurarna i öronen och mediterade. Det kanske inte var så bra, för min man och yngste pojken blev sjukt stressade. Men Låtsas-Lugnet fick 10 poäng😃
Kram, och tack för att du läste 🌺
Underhållande läsning om familjelivet👏🏻🤭🤗
Hehe, tack;)
Riktigt bra testresultat😄😄
Visst var det?!
Intressant läsning. Lycka till.
Tack snälla 🙂
Så cool du var 🙂
Hade aldrig fixat det när mina barn var små ( tre barn) 😉
Kul läsning
Oj, hittade din kommentar först nu, i skräpposten tyvärr…Och jag hade aldrig fixat att inte jaga kaninerna, om inte utmattningen hjälpt mig. Om du förstår hur jag menar. Det blev bara för mycket. Kram!
Hittade din kommentar först nu, i skräpposten tyvärr. Nu kanske du får det här dubbelt men jag hade aldrig fixat att inte jaga kaninerna om inte utmattningen hjälpt mig…Jag orkade helt enkelt inte. Kram!
Jag känner verkligen ditt låtsas-lugn.
Hoppas helgen blir trevlig och riktigt lugn.
Kram
Åh, det hoppas jag också…Trevlig helg till dig med, kram!
Haha, vad underbart. Speciellt om att de blev stressade när du kopplade bort. Det kanske är det man behöver göra, delegera stressen till någon annan, liksom överlåta den på dem en stund. Hur gick det med kaninerna sedan? 😄
Hehe…Ja, de andra (speciellt min man) fick ta över både stress, konflikter och kaninjakt. Men Hampus och Lisa menar nog aldrig att rymma egentligen, de är alltid lätta att få in i hagen. Och det var ju det jag visste;) Hoppas att du får en fin helg!
Ja jag är extra glad för ett liv utan barn ibland. 😉 Men vi har tre busiga katter som bråkar precis som syskon kan göra. Och som den ”mammis” jag är får jag gå in och dra isär och rya i när de bråkar alldeles för mycket.
Ha en go helg och kram!
Hehe, katter, ja…Jag kommer ihåg när min ena katt brukade ligga gömd och sedan anfalla den andra när den intet ont anandes dök upp 🙂 Hoppas att du också får en fin helg, kram!
Har också otroligt lätt att stressa upp mig och vara stressad/igång hela dagarna så jag förstår dig! Försöker ändå tänka på att andas lite emellanåt en extra gång, men en utmaning är det minst sagt! Ta hand om dig <3
Aha, du är också en sån. Det är verkligen inte lätt att ändra på sig, men det går ju, och vid det hoppet klamrar jag mig fast;) Önskar dig en riktigt fin helg, kram!