Plötsligt en dag…
Jag skulle lyfta fram deras goda sidor, och ge dem bra råd. Inte klaga på skor i hallen .. Missförstå mig rätt, visst får man klaga😉Visst får man vara arg och deppig. Bara det inte stannar där. (Och om det gör det, ständigt, då behöver man hjälp. Faktiskt).
Vad mer skulle jag försöka ändra på, om jag stått öga mot öga med döden, men överlevt? Vilken stor fråga…
Jag har redan mycket av det jag vill, barn och ett bra äktenskap. Hus med stor trädgård, och arbete. Och min största dröm utöver det, att ge ut en bok, har jag förverkligat.
Så mycket skulle handla om hur jag känner, och hur jag därför blir. Jag skulle försöka vara snäll mot mig själv, helst hela tiden. Och jobba med stressen, och att försöka hålla mig lugn i pressade situationer.
Jag skulle dröja kvar i trädgården oftare, för jag tycker om att vara där. Dricka kaffe, klappa kaninerna och gå barfota i gräset.
Det fina är att man behöver ju inte nästan dö, för att förändra. Men om du leker med tanken, vad skulle DU göra annorlunda i fortsättningen?
Kram, och tack till dig som läste. Hoppas du får en underbar söndag🌸☀️
Om allt ställdes på sin spets tror jag att man skulle uppskatta den grå vardagen mest, dagarna som kom och gick och då inget speciellt hände. Nu har man ju fått lära sig att det inte längre är självklart att man kan träffas, vilket är mycket svårt och overkligt att ta till sig❤️
De där visdomsorden som nog alla har läst någon gång; ”Alla dessa dagar som kom och gick. Inte visste jag att det var livet”.. Det är ju precis så. Och, Corona har, som du skriver, ställt mycket av det som förut varit självklart, på sin spets. Önskar dig en fin dag. Kram!
Det räcker att vara mitt i en pandemi för att inse vad som är viktigast, närhet till familj och natur. Jag skulle vilja var på landet med barn och barnbarn och min extrafamilj från Syrien.
Ja, och det är väl en av de få fördelarna med denna kris…Klok önskan! Det viktigaste i livet, våra nära och kära. hoppas att du får en fin dag. Kram!
Att ha trädgård är ju fantastiskt. En plätt att bara kliva ut på, sådär när som och hur som. Eller som en del, de har ju stor trädgård för lek, bus och spring – kanske ni med har? Balkong med grannar tätt inpå (som bl.a. röker) är inte så mycket att hurra för. Känner mig som om jag vore på en scen. Katterna gillar den iaf. 🙂
Vad roligt med en bloggsponsor! Skönt att slippa kolla upp andra lösningar och kanske en gratisadress då. Hoppas du blir fint firad idag. Kram
Alltså , jag bodde i lägenhet i så många år (ibland med stökiga grannar) att jag lovade mig själv att aldrig klaga om jag fick ett hus, med trädgård. Det löftet har jag hållit ganska bra. Och ja, trädgården är stor, fast inte så välskött. Men..jag skulle ju inte klaga😉Tråkigt med sådan balkong-känsla…En liten tröst att katterna gillar ändå. Kram❤️
Äsch. En trädgård får gärna vara lite vild. Det är bara mysigt.🙂
Hehe, det tycker faktiskt vi med 😉
Jag skulle tydligare prioritera rätt personer och snabbare ta avsked av dem som gång på gång gör mig illa.
Kram!
Klokt❤️Jag hade så dåliga erfarenheter som ung att jag, när jag började läka, blev väldigt restriktiv med vilka jag ville ha i mitt liv. Det har gjort mig gott som vuxen. Relationer jag inte vill ha, har jag inte. Kram🤗