Ibland…

…händer det oväntade! Som att man hittar en livs levande pepparkaka i trädgården…

…eller, att man får en sponsor till bloggen!

Efter att jag lagt ut mitt deppiga inlägg igår om att min blogg förmodligen sjöng på sista versen, eftersom jag inte hade lust att betala kommande årsavgift, kom det ett mejl.

Från en läsare, och tillika en väldigt speciell person. Som erbjöd sig, bara sådär, att betala en betydande del av nämnda avgift. Den här personen har utfört mirakel i mitt liv förut. Så på något vis stämde det, trots att det kom från oväntat håll 💗 Och jag blev så himla rörd och lycklig, att jag inte kunde tacka nej.

För när gåvor dyker upp när man behöver det, då är det nog dumt att neka dom…

Så jag tackade JA! Också för att jag vet att denna underbara människa aldrig hade skrivit det om hon inte menat det av hela sitt hjärta.

Alltså fortsätter jag blogga. För även det gör mig glad. Detsamma med kommentarer och mejl, som kom igår 🌸 TACK!

Och nu då? Nu gör vi fredag här. Solen lyser ute, äldste sonen sliter med gräsklipparen, en annan softar med mobilen. Maken gör pizzadeg. De minsta barnen verkar också nöjda. Och jag? Jag funderar på att ta ett litet glas vitt, för att fira. Redan? kanske någon tänker, klockan är ju inte ens sex. Jag vet, men för någon som kryper till kojs vid åtta börjar det bli ganska sent 😉

Kram på er, och tack för att ni läser 💗Det betyder jättemycket för mig. Och du, du vet vem du är .. DU 😍 Jag hoppas jag kommer på ett tillräckligt bra sätt att visa min tacksamhet på.