Jobbet?

Hur det gick på jobbet igår? Det var nämligen dags att återgå till arbetet för mig, efter nästan två månaders sjukdom. Det gick sådär.
I början var jag glad i hågen, av att komma ut framför allt, sedan blev jag trött. Och så kändes det som att…folk höll ett väldigt avstånd.

Naturligtvis, det är ju precis det man ska göra. Och jag ilade säkert ännu snabbare förbi dem…

Hemma har jag inte funderat så mycket över viruset det sista. Låter kanske konstigt med tanke på att jag förmodligen, (men så länge man inte testats vet man inte), umgås med det hela tiden. Men även det blir vardag, och nyheterna har jag bara följt via mobilen ett tag. Att komma ut i verkligheten igen, om så bara till jobbet, gjorde det väldigt tydligt hur mycket som förändrats. Vad Corona gjort med oss. Och det var deprimerande.
När jag kom hem kröp jag ner i sängen, och sedan gick jag inte upp igen. Jag var helt färdig. Jag ska inte säga att det bott ett monster i min kropp, för gudarna ska veta att många mår mycket, mycket sämre än jag. Men så fort jag ansträngt mig bara pytte, pytte mer än jag orkar…så känner jag av det. Bäst att lägga till här att jag varit symtomfri tillräckligt länge för att få gå iväg. Men gårdagen tog lite knäcken på mig, och jag är så TRÖTT på det här!
Idag blir det vilodag. Lucky me…

…att jag har något att lyssna på när jag ligger till sängs. För en dryg månad sedan började jag betala för appen Synctuition, därför att de har makalöst vackra meditationer som verkligen får mig att slappna av.
Förresten kom denna bok med posten igår. Lär behövas:

Kram på er, tack för att ni läste❤️Och hoppas att ni mår bra!