Fina minnen
Ibland önskar man att saker och ting kunde ha riktigt bra fart, som minstingen fått på gungan här
Skulle vilja ha det i mitt skrivande. Den sista tiden har jag, p g a isolerade tider, men lite mer ork, kunnat skriva en del. Och jag är så himla tacksam över det. MEN jag har suttit fast i samma kapitel i nästan två veckor. Det är i och för sig ett svårt stycke, en av mina huvudpersoner får en stor insikt vilket blir en vändpunkt. Så det är bara att gilla läget. För jag vet att även om det skenbart verkar som att jag filar på samma meningar, om och om igen, är det betydligt mer i görningen. När man är i sitt manus, och särskilt när man befinner sig på ett betydelsefullt ställe, umgås man undermedvetet med många aspekter av det. Man fördjupar bekantskapen med sina karaktärer, mejslar ut deras drag, och synar deras motiv. Man granskar intrigen, håller den verkligen? Just det där med trovärdigheten är så otroligt viktigt. Finns inte den, faller hela historien. Eller vad säger ni?
Jag har en vän, och tillika författare i Stockholm, Elin Säfström. Vi har bara träffats några gånger, men oj, vad vi klickade direkt! Det är givande att prata skrivande med någon, förstås. Men vi har också skrattat, förfasats, delat hemligheter och druckit champagne, både hemma hos henne och på Bokmässan, (här 2018). Och ja, möjligtvis är jag aningens påverkad på bilden😌
I lördags pratade vi på telefon, och jag påmindes om att hon nyss gett ut ”I väntan på Jacques”, som ljud- och e-bok. Den handlar om Lollo (Louise, faktiskt;) som vantrivs med jobbet på Telenovas kundtjänst, och därför ägnar mycket tid åt att dagdrömma om Jacques, den perfekta drömprinsen – vars enda fel är att han tyvärr inte finns i verkligheten. En dag hittar hon en gråtande kvinna i sitt trapphus, som söker efter sin son Jack. Det visar sig vara en ung man som bor i lägenheten under Lollo, och t o m ser ut som hennes fantasi-Jacques. Problemet är bara att han är spårlöst försvunnen. Men Lollo tänker hitta honom!
I väntan på Jacques beskrivs som en härlig romantisk komedi, jag skulle vilja tillägga en riktig Säfströmsk sådan. För även om handlingen låter lite skruvad har jag redan köpt allt med hull och hår. Där är en av Säfströms gåvor, att få osannolika saker att verka just trovärdiga. Hon gjorde stor succé när hon debuterade med ”En väktares bekännelser”, första delen i en ungdomsserie om tonåringen Tilda. Hennes hemliga uppgift är att se till att vanliga människor inte får nys om alla sagoväsen som Stockholm egentligen är fullproppat av. Ja, ni hör ju! Jag slukade alla tre böcker, och nu skrattar jag gott åt Lollo. Vad sägs t ex om ordet tårtbrist?
Blev så glad när jag letade bilder från Bokmässan, och hittade även denna
Framgångsrika Emelie Schepp och jag, på kryssning och tillika release av hennes deckare ”Broder Jakob”.
Till aspirerande författare; Debuten gav Emelie ut själv, inget förlag trodde på den. Nu är hon översatt till många språk, och har tillhört flera stora förlag. Så det så!
Tack till er som läste, och KRAM ❤️ Ta hand om er, och om era drömmar 💫
Åh, vad trevligt vi hade, både hemma hos mig och på bokmässan! Och vad roligt att du gillar Jacques och tårtbristen🤗
Det hade vi sannerligen! Och jag ser fram emot att läsa fortsättningen. Kram!
Kram Lollo
Och kram till dig, hoppas att du har en dag med sol!
Ni ser ut att ha väldigt roligt!
Emelie Schepp lyssnade jag på för en 6-7 år sen, när hon var en lyckad egenutgivare. Kul att lyssna på. Vilken energi! Så roligt att hon blivit en erkänd och firad författare.
Tycker verkligen att du hittat essensen i vårt skrivande. Och trovärdigheten är verkligen allt. Om det är trovärdigt kan jag köpa vilka världar som helst.
Kramar
Hehe, jag och Elin hade det väldigt bra i Champagnebaren på Bokmässan. Inga Corona-tider där, inte. Schepp utstrålar väldigt glad, och stark energi, och förtjänar verkligen sina framgång. MEN hon säger samtidigt att hon jobbat otroligt hårt för den, att hon i perioder bott i bilen på sina signeringsturneér t ex. Vilket driv! Håller med dig, är det trovärdigt är det väl värt att vistas i en värld oavsett om det är påhittat eller verklighetsnära. Kram!
Jag köpte en bok av Emelie Schepp på ICA Maxi Borås, men vi tog ingen bild, hon var inte så känd på den tiden. Även du har sålt böcker där Louise. Lycka till med skrivandet📕🌺☀️
Yes, I know;) Och tack så mycket! Ha en fin kväll:)
Men du… Emelie Schepp och jag är födda på samma ort. Jag tror att det har gjort oss envisa. Jag snubblade över hennes debeutdeckare på second hand. Sen var jag fast! Och vilken framgångssaga för författaren som jag tycker ändå verkar ha sitt förnuft kvar.
Hoppas du lossnar i skrivande. Glöm inte att det är bättre att skriva bra än fort.
Kram!
Aha! Ja, hon är verkligen läsvärd, och hennes huvudperson minst sagt udda. Men intressant. Har också läst alla böcker av henne, och ser fram emot höstens ”Nio liv”. Hon är dessutom så lätt att tycka om. Jag kommer aldrig glömma när jag sa till henne på Bokmässan att jag kände mig som en fuskförfattare, eftersom jag gett ut på hybridförlag, och hon utbrast ”jag vet PRECIS vad du menar, så kände jag jättelänge också”. Det var stort att höra från en så framgångsrik författare. Instämmer angående skrivandet; viktigare att det blir bra, än att det går fort. Kram!
Åh vad fint att du har en så bra vän som hon, och vad kul att man hittat någon som man klickar direkt med liksom och har så kul med!! 😀 KRAM
Jag är lyckligt lottad med riktigt fina vänner💗Att klicka med någon direkt är en gåva, det gör man ju verkligen inte med alla. Ha en fin kväll🤗Kramar!
Spännande det låter!
Tack så mycket, roligt att höra!
Vad härligt att det går framåt med manuset och skrivandet! Så värt när man äntligen känner att man har tid och ork för att inte nämna fokus att faktiskt skriva mitt i allt kaos. 🙂
Den boken lät faktiskt lite småmysig, och jag håller med, det är en bra förmåga att kunna få även lätt skruvade scenarion att verka trovärdiga i den kontext man skriver om. Det har nog både med rösten att göra och vilka förväntningar man skapar hos läsaren med anslaget, läsarkontraktet alltså. Av någon anledning tycker jag att folk ofta har mer överseende med en smula osannolika skeenden i feelgood än i tex deckare, där är det mycket viktigare att allt känns 100% trovärdigt.
Min största fördel när det kommer till skrivandet, som tyvärr fått stå tillbaka en hel del för utmattning och familjeliv, är att jag är så förbaskat envis. Och att jag älskar att skriva förstås! Det är ett väldigt intressant ämne du tar upp, och jag håller med. Har inte tänkt mycket på just feelgood och trovärdighet innan, läser inte så mycket i den genren. Men håller med dig, som författare kan man nog ta ut svängarna betydligt mer där. Deckare och thriller är snävare. En teori är att det är svårare att teckna ett trovärdigt porträtt av människor som ofta behövs i genren, som psykopater, mördare, eller ”bara” människor med mörka, dolda motiv. De flesta av oss som skriver är ju hyfsat hyggliga typer;) Och känner läsaren att författaren inte lyckas göra det bra skaver hela berättelsen. Eller, vad tror du? Trevlig helg hur som helst. Jag har fått ”Mig skall inte fattas” i brevlådan, och ska börja läsa ikväll 🙂