Vardag

Påskens sista njutning rörde minstingen ihop här, rulltårta som blev en påskbakelse, prydd med grädde och smält choklad (fast egentligen skulle det ha varit persikohalvor).

Nu är det vardag igen, och visst var det lite motigt att lämna påsken för skolan. Även om högtiden slokat rejält, precis som samhället och människorna i det, och man inte kan låta bli att undra om Sverige gör rätt, eftersom många andra gör på ett annat sätt.

Det var ändå skönt att vardagen kom igång igen, för barnen i vår familj åtminstone. Min man är fortfarande permitterad, men det ser ut som att han ska börja igen på söndag. HURRA! För egen del hemma har mina tre veckor hemma övergått till Försäkringskassan, jag blir alltså sjukskriven. Jag behövde inte ens träffa en läkare online.
– Jag ordnar det, sa sjuksköterskan jag pratade med, och så ser jag till att du får hostmedicin också. Och glöm inte att köpa näsdroppar, och koksalt, som du sköljer näsan med flera gånger om dagen.
Min envisa infektion har nämligen satt sig på rösten, så man hör hur infekterad jag är, och även om hostan känns snällare så låter den förfärlig, och kommer ofta.
– Jag förstår att du är hemma, sa chefen när hon hörde ett anfall i telefon. Stanna hemma. Bli riktigt frisk. Ta hand om dig!
Jag gör mitt bästa, vilar och sover mycket. Är helt slut, faktiskt. Men fyra dagar i rad har jag börjat med att skriva på mitt manus. Det blir inte mycket i tid, kanske en timme. Men desto större i känslan.
Nu har klockan passerat sex på morgonen, jag ska ställa fram frukost, och sedan väcka dem som ska iväg. Men efter det…är det dags för Vårmörker en stund.
Tack till dig som läste 🤗 Hoppas att du får en bra start på veckan. Kram ❤️