Dagar

De sista dagarna när jag orkat hänga med mitt manus har jag gripits av en så stor glädje: ”Hurra, jag skriver en bok! Och jag tycker så mycket om att göra det. Jag är så fäst vid både karaktärerna och berättelsen, och det blir ett sant äventyr att knåpa ihop det”. Skaparlycka, ett bra tag sedan jag kände den så starkt 😍
När jag befinner mig i det tillståndet spelar inget annat någon roll. Om den blir utgiven, och vad folk i så fall kommer tycka. Strunt samma. JAG tycker om den. Och får jag bara skriva är jag nöjd.
Underbart 🌟
Och det underbara slutar där kan man säga. Ja, för vad KAN man säga mer? Jag tänker en del, men har inte lust att tänka högt, åtminstone inte här och nu. Men Corona har tagit sitt grepp om oss alla, mer eller mindre, oavsett om vi är sjuka eller friska.
Jag är nu symptomfri, förutom en fruktansvärt stor trötthet, men gissar att den mest beror på utmattningen. För ett tag sedan var det extra jobbigt hemma, då visste jag att jag skulle få betala ett högt pris för det. Well, här är det. .. Möjligtvis uppblandat med virus, eller vad jag nu haft.
Min man är fortfarande sjuk, men på bättringsvägen. Alltså har vi varit väldigt mycket hemma det sista. Som tur är har vi stor kyl och frys. Och vi kan gå ut, så bedömer jag det i alla fall. Vi bor på landet, ibland möter man inte ens någon på sin promenad i byn. Man kan också välja skogen, vilket jag gjorde igår. Frisk luft, rörelse för en stel kropp. Även det lycka, om än en stilla sådan.
Stilla, ja. Att läsa är alltid mysigt.
img_0017
Men mest av allt önskar man ju att man kunde mixtra med tiden, så detta var över. Avslutar med något jag hittade på Facebook, kanske har ni sett den?

Hehe, ganska rolig är den faktiskt.

KRAM (som tur är inte IRL;) och tack till dig som läste 🤗Kanske kommer ett inlägg snart igen. Till dess och det viktigaste; ta hand om dig, de dina och alla andra också. För det måste vi ❤️