Skog, hopp och kärlek

IMG_8757
Alltså, det här tröstlösa vädret. ..Är man inte trött innan så blir man, eller vad säger ni? Men ut ska jag idag ändå. Efter flera veckors paus (med några få undantag) har jag nämligen bestämt mig för att börja promenera igen. Trots hälsporre, eller vad det nu är. För det första har foten blivit lite bättre, och för det andra…orkar jag inte mer! Jag mår så dåligt när jag inte får motion så det funkar inte att låta bli. Och försöken att stå i kaninhagen och andas frisk luft, går inte på långa vägar upp mot promenaderna. Så hälsporre får helt enkelt vägas mot stress, sämre sömn o s v, och då vinner skogen alla gånger.
(Snälla, skriv inget om att det är ett dumt beslut. Fast gärna tvärtom;) Dessutom behöver vi prata mycket i vår familj just nu, och det gör vi väldigt bra i just…ni fattar.
img_8011
Förutom rörelse har jag en enorm tilltro till kommunikation. Att berätta. Fråga. Uttrycka sina känslor. Be om råd. Så mycket magiskt kan hända när man vågar lätta sitt hjärta hos någon som lyssnar, att det inte är klokt. Eller, det är just vad det är😉
Och det här kanske inte var så dumt heller? Ett av barnen log i alla fall när hon såg detta i tallriken i morse:


För vad ska man tro på när mycket är tungt? Man ska tro på kärlek tycker jag.
Nu ska jag ut till kaninerna en stund, en viktig del av min mindfulness i vardagen. Tyvärr har jag fortfarande starka känningar av utmattnings-symptom, så jag försöker varva vila med aktivitet. Min man kan inte ta över allt, för då faller han nog också snart… Och återigen vill jag tacka för alla fina ord och råd🤗❤️Det betyder så mycket, och hjäper verkligen, kommentarerna blir välkomna påminnelser om hur viktigt det är att t ex ta det lugnt. Jag avslutar med ett klokt citat från Astrid Lindgren

Kram på er, och glöm inte att vara snälla mot er själva. För det goda börjar där💓