Wine not?
Detta blir ett kort inlägg för jag anar att jag snart kommer bli avbruten. Här i köket råder visserligen fortfarande frid, jag har suttit och skrivit på mitt manus i skenet från stearinljus ett tag. Mysigt och stämningsfullt. Men nu hörs lill-kusins hosta på övervåningen, och minstingen kom nyss ner.
– Mamma, jag smög jättetyst, viskade hon stolt. Och sedan satte hon sig i soffan i vardagsrummet där min syster sover, och knäppte på en högljudd Barbie-film.
Alla var sent uppe igår, tror jag i alla fall, för gissa vem som lade sig först? Men jag hade njutit av dagen, åtminstone sena eftermiddagen och kvällen, då familjekonflikter avbröts, eftersom min syster och bror kom, samt en av mina små brorsdöttrar!
Då blev det liv i luckan på annat sätt. En och annan sen julklapp delades ut, dockor och leksaker spreds över rummen, och min syster gjorde lasagne. Till det drack hon vin.
– Jag tycker du ska ta dig lite också, sa hon och låtsasskålade mot mig.
– Det kanske inte är så lämpligt när jag är så uppriven, sa jag. Just idag också, när jag sett fram emot att ni skulle komma!
– Äsch, sa min syster. Det är väl bra att vi kom just idag, så vi kan trösta dig. Sånt här…det är familjeliv. Och jag älskar det! Jag skulle aldrig vilja bo i en familj där allt är artigt på ytan, och inga gräl förekommer.
– Men det skulle nog jag, sa jag med darrande röst.
Sedan hällde jag upp ett litet glas vin åt mig i alla fall. Varvade med kaffe. Och kände långsamt livskraften komma åter. För det är sällan jag träffar mina syskon, och förresten har syrran rätt, man kommer inte ifrån konflikter i en familj.
Minstingen och lilla-kusin hade längtat efter varandra, och lekte och sprang runt, yra av glädje, ända till de blev för trötta. Då kom de ihop sig om rosa änglavingar som man kan fästa på ryggen, och sedan var det en jättestor boll som båda ville ha. Men de var eniga om att ingen ville lägga sig.
Nu är lill-kusin på väg ner, och jag vet att minstingen väntar ivrigt i soffan. En ny dag av lek, (och förhoppningsvis inget bråk;) väntar. Allra största tack för att ni läste, och KRAM på er!
Som sagt familjeliv på både gott och ont❤️
Så sant som det är sagt! (förlåt sent svar). Gott slut!
Kram på dig och småttingarna!
Tack snälla du, kram tillbaka och förlåt sent svar!
Familjeliv och syskonbråk och dito glädje😢😡 🥰, 😄
Verkligen, och allt i stora lass;) Ursäkta att jag varit seg med att svara. Kram!
Familjefrid är små korta stunder då och då. Det gäller att passa på att njuta av det då.
Kram 💖
Ja, det är väl så, …Fördelen är att man verkligen njuter när det är bra. Kram på dig, och ursäkta sent svar.
Jag och min man pratade om konflikter häromdagen. Vi enades om att människan är sån. Vi söker problem. Söker inte det perfekta utan kaos. Är det för lugnt och fridfullt, då uppfinner vi konflikter. Anar vi. Trots att vi, när det känns som jobbigast, bara vill bort från allt. Ja det är en teori iaf.
Kram från Ethel
Jag delar nog inte din syn helt där, även om det säkert ligger en hel del i det. Men vi är också alla olika, passar olika bra ihop och beroende på hur många man är i en familj…Ja, det är väldigt mycket som spelar in. Men intressant teori! Hoppas att ni får en fin nyårsafton i Portugal!
Vardagsliv så som det är. Släkt och familj. 🙂 Önskar dig gott nytt år! Och så önskar jag oss båda mycket ork och enerig, eller ja, det måste inte vara mycket. Men gärna ork och energi. 😉
Detsamma till dig!! Och ork och energi, ja, det önskar jag med för oss. Och att vi ses. Hör gärna av dig om / när du orkar, jag skulle nog kunna få till det inom närmsta veckorna. Kram!
Jag önskar att jag hade lite mer familj, det är min sambo som utgör min familj numera. Men livet är som det är, kämpigt och jävligt vissa dar. Ibland är det helt OK med vin då – i måttliga mängder. (Jag mådde INTE bra efter min senaste öl- och whiskykväll och har varit mycket måttlig med alkoholen sen dess.)
Ett riktigt gott slut på det gamla året och ett gott nytt år önskar jag dig. Jag tycker så mycket om att läsa dina inlägg, för även om du precis som jag ”inte skriver allt”, är dina inlägg ärliga, intressanta och välskrivna. Kram!
Tack snälla för dina fina ord om min blogg! Ja, vi spelar i ungefär samma division när det kommer till bloggarna tycker jag; sorg, jobbigheter och ilska får vara med, men vi lämnar inte ut oss själva eller andra för mycket. Skönt att du har din sambo!! En stressig period var jag lite för glad i alkohol, men det tog utmattningen. Jag kan numera inte ens dricka ett normalt glas vin på en kväll, utan bara ett halvt, men det gör ingenting, tvärtom faktiskt. Önskar även dig Gott Slut och ett riktigt Gott Nytt. Kram!