När ljuset i mörkret endast…

IMG_8884
…är ett par sketna lyktstolpar långt borta, ja, då får man ändå kämpa på ändå. Ibland funderar jag över hur öppenhjärtig jag kan vara på min blogg. Denna gången, inte så värst. Jag vill inte hänga ut någon annan. Men jag kan skriva att jag är väldigt ledsen och förbannad just nu, och att det som hände häromdagen sänkt mig rejält. Som tur var hade jag tid hos min psykolog igår, och hon ägnade sig skickligt, och ganska vant, åt att plocka ihop bitarna av mig.
– Så här blir det när stressystemet är så överbelastat som ditt, konstaterade hon bland annat. Och det är ingenting du ska känna skuld över.
Men, men idag är en ny dag, och jag gläder mig åt att mitt onda inte gäller något av barnen.
Något som lyste upp i helgen var att jag checkade in hos en av mina älskade mostrar. Bjöds på vegetarisk paj, gott rött vin, och gott SÄLLSKAP framför allt. På natten delade jag rum med stor, illaluktande hund (enligt mosterns lilla barnbarn). Jag tycker hundar luktar gott. Så de så.
På hemvägen hämtade jag en kaninbur där min Vitnos och hennes blivande (kastrerade) man förhoppningsvis ska bo lyckliga i alla sina dagar.
IMG_E8878
För i denna bur måste väl alla kaniner vara glada? Nu vet jag, DET kan vara lösningen på mina problem; flytta in där. Äta gräs hela dagarna och skutta runt i hagen då och då. Som Isa gjorde häromdagen, i snön. Då stortrivdes hon i alla fall:)
IMG_8877
Tack för att ni läste, och för alla stöttande kommentarer förstås! Glöm inte att släcka ljusen i adventstider. Men gör däremot allt för att hålla lågan i ditt inre lysande;) Kram ❤️