Läskigt på låtsas och på riktigt…
Vilseledd blir man på ett skickligt sätt i denna thriller, och ibland blir man det i verkligheten också.
– Min ena ansiktshalva hänger lite, ringde maken och sa en morgon för en dryg vecka sedan. En kvart senare befann han sig på vårdcentralen, där han naturligtvis togs om hand akut. Nu visade det sig lyckligtvis inte handla om en stroke, utan om en tråkig åkomma kallad Bellas pares. Men innan vi visste…
I helgen ringde jag mamma:
– Jag åker till mormor idag, sa jag. Jag struntar i vad som händer. Jag ska dit!
– Åh, vad roligt, sa mamma, eftersom jag bara besökt min mormor en enda ynka gång sedan hon flyttade till äldreboende sent i somras.
Istället blev det, oväntat, en biltur i ilfart, till jourcentralen.
Det har varit en del motvind det sista, minst sagt… I brist på annat är det bara att gilla läget. Men ibland blir vissa saker så jobbiga att jag nästan stänger av.
På pluskontot; ett mejl med besked om utbetalning för Skuggvinter från förlaget. Trots noll marknadsföring, inga signeringar eller andra events, fick jag ändå en del. Okej, vi snackar inga stora summor här, men några tusen mer än jag trodde att det skulle bli. Kul 😄
Boken ni ser på bilden slänger jag också in på pluskontot. Jag sögs in i handlingen direkt.
Och det egna skrivandet på Vårmörker håller jag fast vid. Fick dessutom välbehövlig uppmuntran häromdagen när jag klagade över hur svårt det ofta är, tidsmässigt, att komma till min älskade skrivskrubb.
– Men författandet är väl ditt jobb numera? fick jag höra. Och det ska du väl sköta, precis som du tar hand om allt annat så bra.
Så sant, tack 💓
Där jag är nu har Lina, en av mina huvudpersoner, just hittat en död katt, utan synliga skador, på vägen utanför sitt hus.
Tanken att den blivit påkörd kan hon snabbt avfärda, det finns inga hjulspår i den nyfallna snön. Katten har däremot hamnat där nyss, den har ännu inte hunnit täckas av det vita.
Och Lina står där och vet inte vad hon ska tro…
Det vet inte jag ibland heller. Men min övertygelse är att man så ofta som möjligt gör klokt i att försöka blicka mot det ljusa, medan man dealar med mörkret. Om detta även gäller mina karaktärer låter jag vara osagt 😉
Största tack till dig som läste ❤️ Och har du tips på hur man håller modet uppe, (eller blir av med påsar under ögonen), hör gärna av dig. Kram!
Oj, vilken berg-och dalbana! Men så väl att ljuspunkter finns. Och om du inte noterat det så har alla vi +40 påsar under ögonen! Naturlag tror jag! Men det gäller att ha strålkastarna inställda för fördelaktigt ljus, som Lill Lindfors!👍🏻😂
Ja, det har varit ganska dramatiskt det sista…Det tar på energin. Och angående påsar under ögonen…förut såg jag dem inte. Nu ser jag inget annat. Suck!
Först angående boken, har läst flera böcker av denna författare, spänning på hög nivå verkligen👍. Hoppas familjen har tillfrisknat, de som var sjuka alltså. Fint med lite uppmuntrande mejl. För att glömma alla bekymmer för en stund, försvinn in i boken du skriver eller läser! Det var mitt tips. 🥰
Ja, eller hur, det är definitivt inte sista boken jag läser av honom. Familjen mår bättre 🙂 Brukar försvinna in i både läsandet och skrivandet, det är därför jag är så glad att jag tycker om det. Kram!
Det är som om allt elände liksom klumpar ihop sig och hopas – samtidigt. För egen del hade jag hoppats på en bättre höst än 2016 – 2018, men tji fick jag. Nu kan jag skönja en liten ljusning. Det jag gjorde var att försöka ta kommando, nåt som är lättare sagt än gjort. Först grinade jag bara, sen blev jag arg (och dum), sen tänkte jag att ”jävlar, den här gången ska jag inte ge mig utan fajt”. Jag bestämde mig för att göra allt vad jag kunde för att saker och ting skulle bli bättre. Vissa saker kan jag inte lösa och dem fick jag lämna därhän. Jag sökte och fick gott stöd – från gamla kollegor, nuvarande kollegor, gamla chefer, chefer vid andra avdelningar, vänner, facket och psykolog. Bara med stödet kom jag så långt att jag inte behövde älta (så mycket) hemma, där vi har andra saker att ta itu med.
Nä, inget är helt löst än, fast jag känner mig taggad och mer redo den här gången. Dessutom vet jag att jag är önskad och behövd när det gäller min kompetens. Sånt ger också en kick.
Har inga bra råd att ge just dig eftersom jag inte känner dig och inte vet till fullo vad som händer i ditt liv. Men… prioritera dem som är viktigast i ditt liv, vill jag skicka med.
Kraft och kämpa!
Ja, varför är det så ofta så, det är ju något många upplever… En dålig sak händer, och så fortsätter det. Men samtidigt…andra perioder är man i ett flow. Och, som jag nyss skrev i en kommentar, det ligger mycket i ordspråket ”Inget ont som inte har nåt gott med sig”. Just det som du gjort, att verkligen ta tag i ett problem kan betyda en förändring till det bättre, kanske för fler och på djupare sätt än man kan föreställa sig när man är mitt i eländet. Och man FÅR kraft när man väl skrider till handling. Även om det naturligtvis tar energi, är det nog många gånger värre när man ”bara” står ut, utan att göra något. Så HEJA dig, och mig! Och alla som kämpar. Och tack för ditt råd, det finns inget viktigare än att prioritera dem som är viktigast. Och dit hör naturligtvis även man själv. det får man inte glömma. Ta hand om dig!
Vad roligt med lite inkomster på boken!
I morse läste jag ut Vittnet av Teresa Driscoll. Mycket bra, tycker jag. Upplägget var skickligt gjort. Hon visade hur en traumatisk händelse för ger ringar på vattnet. Familjen påverkas förstås, vänner, bekanta, andra som har egna agendir, saker om sig själva de vill dölja. I en lång kedja.
Jättekul, både för självkänslan och för plånboken att det kommer in lite kosing 😉 Aha, ett boktips från dig. Tack! Sköt om dig.
Vad roligt att du fick lite extra cash i plånboken, uppmuntrande!
Själv går jag genom en tung period nu. Efter en överraskningsfest för min faster där stor del av släkt var med så rasade jag och kollapsade totalt. Du vet när man börjar dagen med absolut ingen som helst energi. Det beror väl på att jag var för social under för lång tid och så senhösten och att det snart är vinter, det blir alltid så.
Jag har dock lyckats läsa två böcker under några veckor. Jag har väldigt svårt att läsa men ibland får jag till det. Köpte några böcker på second hand till billigt pris. Bla Anne Holt och i serien med Inger Johanne Vik. Det blev dock väldigt förvirrat för mig till en början då jag sett båda säsongerna av Modus (vilket är en filmatisering av just Anne Holts Inger Johanne Vik och maken, men det vet du kanske). Serien på tv är ju inte exakt som böckerna så det tog mig ett tag att nollställa hjärnan och liksom börja om från ett blankt ark. Det var dock underbart att jag klarade av att läsa två böcker, jippi!
Trots att jag är under isen så försöker jag ändå kravla mig upp ibland, träffa mina barn med respektive och barnbarn. Det är ju alla dessa man älskar så högt som hjälper till att någorlunda hålla kursen rak. Vad vore jag/vi utan dem?
Idag ska jag promenera in till byn och umgås med mitt barnbarn och hans familj, det känns fint även om jag vet att jag kommer att vara väldigt trött i eftermiddag men det är det värt.
Hoppas du får hyggliga dagar framöver, fortsätter skriva och läsa!
Varm Kram
Tack för din utförliga kommentar! Ja, förstod på din blogg att du har det tungt just nu. Så tråkigt att höra, lider med dig. Vet precis hur det känns att vakna utan energi, och man kan ju inte bara rycka upp sig heller, då blir det ännu värre. Bara att acceptera läget, även om man avskyr det… Läst några böcker av Anne Holt, hon har ett härligt spänningstempo, och skriver bra. Säg till om du någon gång vill ha en Skuggvinter, så skickar jag en gratis till dig. Att ha nära och kära precis intill är bäst, det är det viktigaste i livet. Kram!
En skuggvinter hade varit roligt att ha i min bokhylla!
Kram
Skicka din adress under fliken ”Kontakt” här på sidan. Kram!
Vad otäckt. Förstår om du haft några tuffa dagar. Hoppas verkligen att du får en fin period framöver med energi och ork till bl.a. skrivandet. Önskar så jag hade tips som löser ögonbekymret. Gjorde själv en iakttagelse för något år sedan om att för mkt användning av en produkt snarare resulterade i mer framträdande ringar/påsar under ögonen. Öh… måttliga mängder kanske? Tokigt! 😀
Tack snälla!! Önskar detsamma för dig. Kram!
Tack snälla! Hoppas på detsamma för dig. Kram!