Ena dagen, andra dagen…
Ingen dag är den andra lik…I tisdags tog jag med söner med vänner för att bada efter skolan. Då var det varmt och soligt. Nästa dag såg himlen ut som på bilden ovan, då jag parkerade vid biblioteket efter jobbet. Kortet togs exakt kl 13:59, hela samhället hade mörknat för ögonblicket, och gatlamporna tänts. Minuter senare kom åskan.
Tur att inte allt varit så dramatiskt denna vecka. I förra inlägget önskade jag mig mer raksträcka än backar och fick…en bra vecka! Bättre kan det väl inte bli?!
När livet är mer uppförsbacke än något annat, tränar jag på tacksamhet. Helt enkelt räkna upp saker jag är tacksam över. Och när man börjar tänka på det kommer man på väldigt mycket. Någon skrev någonstans att det är omöjligt att känna ångest och tacksamhet på samma gång, och det ligger mycket i det. Jag brukar inte ”bara” tänka på sådant som ligger nära till hands, som t ex glädje över min familj, utan mår jag riktigt dåligt försöker jag ta fram allt av vikt. Sådant som att vi har drickbart vatten i kranarna, tillräckligt med mat, lever i ett land där fred råder, har tillgång till mediciner om vi blir sjuka o s v.
Överdrivet? Fråga dem som inte har det.
Det finns alltid, (nästan alltid), saker att vara uppriktigt lycklig över. Att se det betyder inte att man ska blunda inför problemen, men att man ska hämta kraft ur det ljusa, så att man orkar ta itu med motgångar.
Och tack Gode Gud att jag inte drabbats av det som mamman i Lisa Jewells nya bok gjort i alla fall, den jag lånade på biblioteket häromdagen och som ni ser nedan. Har inte börjat på den än, men ser fram emot det. (Hemskt nog). Samt mot denna fredagskväll. En av tonåringarna ska leta upp en film vi ska se tillsammans. That´s it. Sedan sängen. Hoppsan, nu kom min man hem och ropade. Jag hade bett äldsta dottern att sätta på ugnen för en stund sedan, eftersom maken ska baka pizza. Dock hade vi missat detaljen att han satt deg med bakduk och allt på jäsning i just ugnen. Så nu har vi ännu en anledning att vara tacksamma…över att det inte började brinna…;)
Kram till er, hoppas ni får en riktigt fin helg!
Du är så klok! Ha det fortsatt bra❤️
Ibland glänser jag till;) Ha en fin söndag!
Skönt med variationen!
Hoppas det blev pizza ändå🤗
Variation är ofta det bästa. Och yes, det blev pizza ändå, det var bara ena bakduken som hann få lite färg;)
Det är nog klokt att tänka över just tacksamhet och vad man är tacksam över i stort och smått någon gång emellanåt.
Jag gör det titt som tätt, särskilt när livet ter sig mörkt och dystert.
Så gott det lät med hemgjord pizza, vilken tur att inget hann hända!
Kram och ha en fin Söndag!
Tacksamhet är verkligen som en medicin mot negativitet, det lättar upp och hjälper en att se allt det fina som man (oftast) också har i livet. Hemmagjord pizza är gott. Kram till dig med, ta hand om dig!
Igår flyttade vi till vårt lantställe. Håller på att få ordning på till tillvaron här nu. Lite stressigt att se alla kartonger, kassar och prylar ligga överallt.
Visst har vi det bra på många sätt i Sverige. Jag är säker på att det är ett av de bästa länderna i hela världen att bo i, som demokrati sett. Speciellt för oss kvinnor. Jag är också tacksam.
Tack för din kommentar på min blogg. Jo jag tog ett litet grepp och skrev en hel novell under någon vecka. Det var kul. Förstår att det tar lite tid om du ska börja från början. Kul att du läste den igår ♥.
Just det ja, lantstället! Det hade jag glömt, att ni höll på att flytta dit. Låter mysigt, fast flytta är ju alltid stress också…De t skadar verkligen inte att vara tacksam över att vi bor i Sverige, även om det inte är perfekt har vi ändå mycket. Synd att jag missade novellen från början!
Oj oj, det där med ugnar kan vara farligt. Jag vet knappt hur vår fungerar…
Tacksamhet borde vi alla träna på, oavsett hur vi mår. Tycker jag.
Ja, alltså, det där med att ställa in deg på jäsning i ugn var alldeles nytt för oss, frågan är om vi fortsätter med det. Ibland får en av tonåringarna för sig att göra något och de brukar inte kika in där först;) Tacksamhet är alltid bra, och dessutom blir man ofta gladare av det.
Min mamma ställde ofta in deg i ugnen på jäsning. Men pappa och jag var inte så nära ugnen när hon var hemma.
Säkrare att göra så i er familj än i vår alltså;)