Gott & blandat…

…stopp i rören och robotar som förökar sig…IMG_7002

Igår kväll (jag och minstingen lägger oss ganska tidigt) vaknade jag av ett jättebråk. Som tur var fortsatte minstingen att sova men jag gick ner. Där stod svärmor i förkläde och skurade toaletten, medan min man och hans styvfar skällde som två ilskna hundar på varandra. Barnen hade dragit sig undan med sina mobiler. Det hade blivit stopp i toaletten, mannen i huset hade blivit rasande, varpå min man också gått igång. Bakgrunden till det hela visade sig dock vara mer komplicerad än så.

Jag förstår att det är mycket för ett äldre par att ta emot en familj på sex personer, en som dessutom innehåller starka viljor, tonåringar, en utmattad mamma och som grädde på moset fyra robotar som härmar eländet. Japp, som ni förstått av bilden har två robotar nu blivit fyra. Minste pojken köpte två egna häromdagen(:

Lägg till det faktum att Wienanad inte kan prata med oss, holländska är det enda språk han kan. Han talar dessutom ganska grov dialekt vilket inte gör det lättare, ibland har t o m min man svårt att höra vad han säger. Men idag kom det fram att han tycker barnen lägger sig för sent, och rent allmänt är för störiga på kvällen. Han tycker att det är stökigt överallt, och oroar sig för att svärmor inte ska orka. Hon försäkrade honom att det inte var någon fara (hon älskar att ha oss här, det är enda gången på året vi ses) men jag förstår honom verkligen.

Visst ska barn få vara barn som hon säger, men barn ska också lära sig att ta hänsyn till andra. Wienand jobbar hårt nästan varje dag, trots att han är sjuttio, jag tycker det är oerhört generöst av dem att vi får bo hos dem under semestern (vet f.ö. ingen annan som orkat ta emot oss så länge). Vi kom överens om att prata med barnen om att de får lägga sig lite tidigare så att han orkar, och hur viktigt det är att plocka undan efter sig och hjälpa till, ständigt pågående tema i vår familj… Men det kom även fram att han känner sig utanför. Det beror väl mest på att han jobbar mycket, och att det är så svårt att kommunicera med honom, men jag förstår det. Idag är det söndag och han har ledigt, så nu har alla, utom jag, på hans förslag åkt iväg till skogen.

-SKOGEN?! utbrast barnen. Det ville de inte, vi är fullständigt dränkta i natur hemma. Men de förstod att det betydde något för honom, så de lunkade iväg. Själv har jag vandrat runt ensam i huset en stund nu, jagat flugor och tänkt på just det. Hur viktigt det är att åtminstone försöka förstå varandra. Acceptera att vi är olika. Men för den sakens skull respektera. Och varför är inte jag med då? Ja, ni vet. Den låga energin. Utmattningen. Det är ett begrepp Wienand inte förstår. Men han accepterar det, och det är huvudsaken. Imorgon har vi bestämt att vi vuxna ska sätta oss i trädgården på kvällen, ta ett glas vin ihop och umgås som vi gjorde förr. När barnen var mindre, och jag inte somnade klockan nio varje kväll. För goda stunder i livet ska man vårda, även om man ibland får kämpa för dem.

Tack till dig som läste, glöm inte att ta hand om det och dem som är viktiga för dig.

Ett glas rosé i trädgården en kväll när ingen bråkade..;)IMG_6999