Tänker så det stänker!

IMG_5574

På bilden ser ni en pytteliten del av mitt jobb, taget i ett av lunchrummen på fabriken där jag arbetar som lokalvårdare. Inte för att ni ser så mycket, men tillräckligt. Trasorna, glasputsen och så anteckningsblocket där jag skriver ner idéer till Vårskogen, som hör till mitt andra jobb. Att skriva.

Även om jag kanske, i utmattningens heliga namn, inte borde försöka med sådant längre, så ÄLSKAR jag när jag kan göra mer än en sak samtidigt, och dessa två sysslor råkar trivas ypperligt bra tillsammans: Städa. Och tänka.

Jag vet, det är inte första gången jag nämner det och säkert inte sista heller, men tänk vilken gåva att få umgås med sitt manus på sitt vanliga jobb, utan att det är risk för slarvigt resultat, eller ens tar nämnbar tid från det. Tvärtom helt okej, så att t o m Borås Tidning gjorde ett reportage om det (26 augusti -18). Det är faktiskt lite kul, och sitter för övrigt på väggen i min städskr…jag menar skriv-skrubb.

Och det flyter på nu, Vårskogen får mycket tid. Ett tag ägnade jag mig bara åt synopsis, men nu kör jag en kombo som innebär att jag skriver manus, samtidigt som jag fortsätter fila på den synopsis, som ännu inte är helt klar. Det kanske låter grötigt, men det får det väldigt gärna vara på detta stadium, faktum är att det är bra att våga låta det vara rörigt, att stå ut med lösa trådar och att man inte vet allt. Allt kommer lösa sig, det är i alla fall min (ringa) erfarenhet: Att när du tagit dig djupt in i din berättelse kommer du märka att vissa luckor fylls i av sig själva, och att en del karaktärer tilldelar sig delvis andra roller än de hade från början. De kan visa sig ha egenskaper du inte visste om. Och ibland säger de en sak som gör att kapitlet börjar gå i en annan riktning. Eller så avslöjar de, bara sådär, något om en annan karaktär, som du inte hade en aning om. Det hände mig ofta de sista åren jag skrev på Skuggvinter, och nu börjar det hända även i Vårskogen. Och jag tycker att det är så himla fascinerande! Du som skriver, känner du igen dig?

Vi har alla olika sätt att skriva, och det kan se olika ut från bok till bok, har jag förstått på mer erfarna författare. Jag gissar att det är vanligt att man testar sig fram. Och då, på alla snåriga, dunkla stigar där man traskar, så finner man ibland en skatt som gör att något i historien framstår som helt GLASKLART. Titta nu på bilden i början igen, hur vitsigt jag knyter ihop detta inlägg;) Ha en riktigt fin helg, var snäll mot dig själv, och allra största TACK för att du läste

IMG_1194 (2)

6 reaktioner på ”Tänker så det stänker!

    • skuggvinter skriver:

      Det har du alldeles rätt i! Men något ska jag tänka på när jag går på jobbet och just manustänkande funkar väldigt bra där, jag blir sällan avbruten. Och läsarna är nog mycket bättre på att vänta än jag, det är så roligt att orka skriva igen. Tack för omtanke och kram på dig:)

      Gilla

Lämna ett svar till skuggvinter Avbryt svar

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s