Empty på batterier

Ännu ett kort från kryssningen, jag och min man på ett BLÅSIGT jogging-däck. Japp, så hette det. Fast vi joggade inte utan frös öronen av oss, tog denna bild och smet in igen.IMG_5808

 

Det är bara ett erkänna; Den sista tiden, med avslag från Försäkringskassan angående fortsatt sjukskrivning, underbar kryssning och oönskad sjukhusvistelse har, för tillfället tagit kål på mig. Jag är helt slut. Stresspåslag har t ex gjort att jag lätt får hjärtklappning igen, något som jag varit av med en tid. Faktum är att det känns som att det klappar extra bara jag dricker en kopp kaffe för mycket, så illa är det 😉 (Och jag vet inte om det borde åtföljas av en blinkande gubbe eller gråtas åt)…

Men en sak vet jag: Det tycks funka att skriva! Jag har länge försökt att se skrivandet som ett jobb, och nu är jag extra peppad av Emelie Schepps disciplin (står om det i förra inlägget om du inte läst det). Men då jag först jobbade hårt med marknadsföringen av Skuggvinter och sedan blev utmattad har jag glömt hur avkopplande det också är; En egen värld, ett himmelrike att gå in i skrubben, tända ljus och umgås med påhittade karaktärer. Som visserligen får eget liv med tiden och gör lite som de själva vill, men de stökar inte till i köket eller skäller på en för att man inte tvättat bästa jeansen. Å andra sidan är vissa av dem ganska otäcka och det är förstås mycket värre, och kärlek av dem får man inte heller 😉 Men berikande är det onekligen att ha en passion! Och det bästa av allt:  Jag får bra ideér just nu. Fattar inte riktigt hur, mitt i all trötthet, men kanske handlar det helt enkelt om att jag unnar mig att bara vara. Men välkomnar det varmt. Och tackar dig som läste. Ta hand om dig, och unna dig det du tycker om. För det är bra och du är värd det!

 

10 reaktioner på ”Empty på batterier

  1. Ethel skriver:

    Det är väl det häftigaste med att skriva skönlitterärt, att vi har flera olika världar vi lever i? Det är ju faktiskt otroligt om man tänker efter.

    Håller med dig, marknadsföring tär på energin. Speciellt om man inte är som Emelie Schepp. Hon verkar ha hur mycket energi som helst.

    Härligt att du får idéer. Det är mycket värt. Man behöver ju inte skriva hela tiden. Skrivande håller liksom på hela tiden ändå, inne i huvudet.

    Gillad av 1 person

    • Louise Baumgärtner skriver:

      Håller med, det ÄR det häftigaste med att skriva, och hitta på! Emelie Schepp liknade det vid att vara skådespelare, speciellt när man skriver dialoger och jag håller med där också. Man förvandlas till någon annan för en stund.

      Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s