Drunknar i ideér

…och nödvändigheten av att ha ett hum om vad man gör när man skriver 😉IMG_E3675

Det händer saker med mitt manus Vårskogen just nu och det är så härligt! Precis som rubriken antyder har jag hamnat i ett flöde av ideér; den ena leder till den andra och så föds en tanke till. Så när jag nu skvallrar om att jag skriver här på bloggen är det inte kapitel, utan en mer utförlig synopsis än jag haft tidigare.

Början och slut har varit färdigt sedan länge, också vem (som är skyldig) och varför. Men alla de där sidorna som inte är de första och de sista….där har det funnits STORA luckor att fylla i, och det gör det fortfarande. Men de blir mindre, och som sagt; just nu njuter jag av resan genom mitt manus. Tänker, antecknar lite grand i mitt block och skriver in det i mitt dokument Ideér och intrig på datorn. Just den biten, att skriva ner allt som kommer på rätt ställe, är jobbigt, men nödvändigt, i alla fall för mig. Martina Haag sa en gång att hon inte behövde skriva ner sina ideér, de bästa kom hon ihåg. Så funkar det inte för mig, dock. Och jag inbillar mig att varje gång jag sorterar in t ex en händelse på sin rätta plats, så landar handlingen mer även i mig. Och det är just det som är meningen. Man ska vara så hemma i sin bok att det känns som om man nästan är där. Tycker jag.

Det finns, som bekant, olika sätt att skriva på. Skuggvinter började jag på helt random, och det tog ju sin tid…Jag undrar om jag ens kände till ordet synopsis? Dramaturgiska kurvor (kallas det så)? Hur som helst, glöm att jag använde mig av något sådant. Nu, med Vårskogen har jag lärt mig en hel del av mina misstag (hoppas jag). Och inte minst, plockat upp himla mycket bra tips på skrivbloggar. Skriver du ett manus nu, och i så fall; hur skriver du? Hade du synopsis från början, utvecklar du den efter hand, eller skriver du helt fritt?

Oavsett om du är skrivtokig som jag eller inte, önskar jag dig en riktigt fin helg och tackar för att du läste detta! Här är det molnigt, möjligtvis fortfarande någon minusgrad, men kaffet i bryggaren är fortfarande varmt. Kaninerna väntar på frukost och äldsta tjejen på att vi ska åka och köpa vårskor. Och så får vi inte glömma chips och godis till lördagsmyset;)

 

 

8 reaktioner på ”Drunknar i ideér

  1. Ethel skriver:

    Så som det funkar för Martina Haag tror jag inte att det fungerar för särskilt många andra. Hon måste vara ett unikum ;-). Jag skriver alltid upp. Glömmer annars.

    Skuggvinter verkar vara en spännande berättelse! Bra intresseväckande baksidestext.

    Jag har ett synopsis, men det är ett levande dokument. Jag ändrar ofta och ibland blir det drastiska förändringar som att stryka en karaktär eller renodla teman (ibland märker jag efter hand att jag har för många problem som ska lösas, jag får stryka). Jag har synopsiset mest för att inte tappa bort mig och fram för allt för att veta vart jag ska. Slutet vet jag nämligen från början.

    Trevlig lördag och söndag!

    Gillad av 1 person

    • Louise Baumgärtner skriver:

      Vad roligt att du tycker Skuggvinter verkar spännande! När man läser mitt inlägg kan man lätt få en känsla av att den skrevs helt i blindo, och så var det de första sex-sju åren (hihi!) men i slutet fick den de ramar den behövde, samt hjälp utifrån, och jag är nöjd med slutresultatet. Efter himla mycket jobb som du förstår;) Det låter som att du och jag jobbar ganska lika, mitt synopsis är också väldigt levande, och fylls på /stryks efter hand. Alltid intressant att få en hint om hur andra jobbar. Trevlig söndag på dig med!

      Gilla

  2. Eva skriver:

    Så bra sagt! Jag citerar dig: ”Man ska vara så hemma i sin bok att det känns som om man nästan är där.”
    Så känner jag för mitt nuvarande manus, som jag skrivit på i många år – helt utan synopsis – och det har jag ångrat flera gånger när jag skrivit in mig i ett hörn och fått börja om. Samtidigt har jag fått hänga med mina huvudpersonerna länge och har lärt känna dem under skrivandets gång.
    Vis av skadan har jag nu gjort ett synopsis för ett annat manus som jag också skrivit på i flera år. Fast nu blir det nytt men med samma trauma och samma karaktärer.

    Gillad av 1 person

    • skuggvinter skriver:

      Tack snälla! Men ditt skrivande låter ju precis som mig och Skuggvinter. Herregud, så många gånger jag skrivit in mig i ett hörn, och fått börja om. Men vad väl jag kände karaktärerna, jag drömde t o m om dem ibland, och hade svårt att lämna dem när boken var klar. Vis av min skada, nu citerar jag dig här, skriver jag nu Vårskogen på ett mer planerat sätt. Kul att höra att du gjort en liknande resa 😉 Och visst finns det stora fördelar med att hålla fast vid sitt manus inbillar jag mig. För när en författare är hemma i sin bok tror jag verkligen att det känns, precis som när de inte är det.

      Gillad av 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google-foto

Du kommenterar med ditt Google-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s