Äntligen!

Efterlängtad stund i min skrubb!
Det är på inget vis ovanligt att läsa på författarbloggar att livet ofta kommer i vägen för skrivet. När jag öppnade mitt dokument Vårskogen i morse, var det för att konstatera att det inte blivit rört sedan 31 januari. Det var ju hotell-helg med äldsta dottern för precis en vecka sedan. Och efter det kom, som jag skrev om i förra inlägget, influensan till vår familj. (Om jag blivit sjuk än? Nej! Hurra för tankens kraft)!
Men i morse…Äntligen! Jag somnar ganska tidigt om kvällarna, och vaknar därför också tidigt. Alla sov som stockar. Jag bryggde mig en stor kopp kaffe, gjorde en ostmacka och s-m-ö-g upp till min skriv-skrubb. Hela 1 1/2 timme blev det med mina karaktärer Lina, Agnes och Olof. Och så knäppisen, hen som skrämmer och stör, och gör så att det blir en psykologisk thriller och inte bara en händelselös roman om tre vuxna syskon. Allt idag handlade om ideér och mer detaljerad synopsis. Men efter alla misstag jag gjort med Skuggvinter, har jag lärt mig att det är inte fy skam, tvärtom.
Nu har det hunnit bli kväll, och det som återstår är promenad, hänga tvätt, få minstingen i säng…Äsch, jag slutar där. När jag kommer i säng hoppas jag på lite läsning, det är fortfarande Mörk labyrint av Nevada Barr som gäller. Brist på ork och tid gör att jag ännu inte läst ut den, inget annat, för den är väldigt fängslande. Läser du något speciellt just nu? Vad i så fall? Och du, tack för att du läste detta;) Ta hand om dig!