Bara att acceptera…

IMG_4921 (1)

Idag är en kass dag. Det kändes redan i morse, att kroppen inte alls ville upp trots att jag legat nio timmar i sängen och mig veterligen,  sovit gott. Humöret ville inte heller vakna, tvärtom. Inte ens när vi kom ut och stora, vackra flingor kom singlande ner genom mörkret. (I vanliga fall älskar jag snö).

-Är du säker på att hjälmen är i ryggsäcken nu då? sa jag istället till minste sonen. Han skulle åka pulka på gympan.

-Varför är du så sur? sa han.

-Jag vet inte, sa jag.

På jobbet i onsdags var jag pigg och glad, skrev ner idéer till mitt manus Vårskogen i blocket jag alltid har på städvagnen. Idag släpade jag fram. Armen värkte, axeln värkte och andra armen värkte fan också. Och när jag avverkat drygt hälften av mina arbetsuppgifter på våning två, kände jag en lätt panik strömma till. Kroppen ville inte mer utan blev trött, nej, mer än trött, det kändes som att benen skulle vika sig under mig. Det där, har jag lärt mig, är en stark varningssignal, på utmattningsfronten.

Sedan dess har jag sovit två gånger, och det enda som väntar nu är tacos och en sista stund i tvättstugan. Sedan kryper jag i säng, tänder ljus och läser  Mörk labyrint  av Nevada Barr). Väldigt bra bok som jag skrev lite om i förra inlägget, samt på www.mittmanus.se ) Det är allt jag förmår idag.

Men innan jag avslutar vill jag hälsa två nya följare välkomna!! Och givetvis, tack till dig som läste:) Ha en fin helg och glöm inte att ta väl hand om dig själv. För det är viktigt.