Och det varde ljus…

IMG_4293

Bilden är tagen på mitt jobb. Och det är INTE jag som putsar fönster där;)

Jag har fått en ny chans! Det är så det känns. Jag känner mig som mig själv igen, mer och mer. Och i kölvattnet av utmattningen – jag känner mig baskemej pånyttfödd!!

Visst har jag kvar besvär, och jag har bestämt mig för att tacka för dem, varje dag. För högerarmen som fortfarande är kass, för hjärtklappning och tryck över bröstet när jag stressar för mycket, och för några andra trista symptom. För jag vet att jag behöver dem. Annars skulle jag dra iväg i 110 igen. Inte idag, kanske inte nästa vecka, men med stor risk alldeles för tidigt….Och vänta nu, jag SKA förresten inte tillbaka där jag var! Och till min hjälp har jag alltså bl. a mina kroppsliga varningar. Där psyket inte förmått att hejda mig gör nu kroppen det, som jag skrivit om innan. MEN, och Gud, vad jag ska be för att det varar, jag har inte haft yrsel på ett tag! OCH jag sover gott, utan tabletter de flesta nätter. Det är LÅNGT över mina förväntningar på detta stadie! Och vad som är ännu bättre; när jag är uppe är jag för det mesta pigg. I några timmar, alltså. Jag har fortfarande kvar min sovstund på dagen, den påbörjas med meditation; jag somnar till inspelat ljud av vatten och en lugnande röst (funkar på mig), och när jag vaknar gör jag ytterligare en meditation på en dryg halvtimme, innan jag ens går upp ur sängen, och jag har inga planer på att sluta med det. På ett bra tag.

Något annat som jag inte vill släppa riktigt än är min gamla blogg på http://www.mittmanus.se. Jag stängde ner den bara för att öppna den idag igen, mest av nostalgiskäl. Detta kommer vara min huvudsakliga blogg, men det finns ett kortare nytt inlägg på den andra nu, och så kommer jag fortsätta ett tag. Galet med två bloggar kanske ni tänker, men möjligtvis blir den andra lite mer åt Instagram-hållet; med mer bilder än text. Den som lever får se;)

Här blir det strax en stund i tvättstugan och sedan promenad i mörkret med äldsta dottern. Det snöade här idag, förresten! Jag är som jag är, jag älskar snö! Så jag avslutar med en bild på vår äldsta kanin Vitnos, tagen nu i oktober.

På lördag blir det signering i Akademibokhandeln Skrapan, Stockholm, med start kl 12. Skulle du råka vara i krokarna, varmt välkommen! Och, som vanligt, allra största TACK till dig som läste!

IMG_4136

 

8 reaktioner på ”Och det varde ljus…

    • skuggvinter skriver:

      Kaniner ÄR bra för själen 😉 Och ja, visst är kroppen fantastisk! Själ och kropp är nog mer av en enhet än vad vi förstår. Men om vi i alla fall förstått det tror jag att vi har kommit en bra bit på väg. Kram!

      Gilla

  1. Skriva läsa leva skriver:

    Jag blir så himla glad av dina kaninbilder. Om jag haft hus skulle jag gärna haft ett par sötnosar. Blir dessutom glad över att det går bättre för dig! Ska bli roligt att få höra om signeringen sedan. (Säljer sexans spårvagn lika bra i storstaden som i Götet?)!

    Gilla

  2. Maria Mimo Wälsäter skriver:

    Åh, så glad jag blir att höra att du är på bättringsvägen! Fantastiska nyheter! Tänker på dig och önskar dig all lycka och välgång. Sköt om dig nu, och var försiktig så att du inte trillar igen. ❤

    Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s