Inte förskönat i a f

Det var värst vad det svänger här! Jag åker någon slags galen livets berg-och dalbana, där jag pendlar mellan att tycka att allt är skit – eller bra. Och jag har kommit till insikt om att på ett sätt var det lättare att ”bara” vara utmattad, än att hålla på att bli frisk. För jag befinner mig i ett gränsland nu, där jag tror att jag…bara orkar lite till. Kanske kan jag göra något mer innan jag sätter mig. Jag ska ju trots allt bara koppla av snartoch då vore det skönt att få det där fixat först. ”Gamla” Louise försöker ta sig tillbaka, hon som kompromissar, och stressar och springer runt…Och det är inte så att det inte finns behov. Herregud, vad det behövs göras! Och så fyra barn, underbara men olika och starka personligheter…

Allt ovanstående är för tungt att skriva om idag, så jag gjorde som man gör ibland när man är frustrerad, förtvivlad, förbannad o s v: Jag hittade något att verkligen HATA! I väntrummet på lasarettet hittade jag INREDNINGSTIDNINGAR! Japp, jag avskyr dem. För att de säljer livslögner, vill jag mena.

Som familjen med tre barn och två föräldrar i karriären som hittat lugnet på landet. En stor anrik gård av något slag, där de funnit ro. Och varenda liten detalj man ser på de vackra, skira fotografierna i tidningen har de minsann jobbat med: från den lilla dörrknoppen i varsamt behandlat trä som hon hittade på loppis, till skorstenen som var hans verk. Samtidigt som de jobbar och förmodar man, är närvarande med barnen i rummen med sagolika ljusinsläpp, så gör de alltså en sak av att hitta ovanliga speglar och måla luckor överallt. Men shit, vilken avkoppling! Inte undra på att alla skrattar på bilden med saft och bullar i bersån, det var väl första gången de kopplat av på ett bra tag…

I min trista väntan roade jag mig med att göra ett reportage om VÅRT hem i tanken. Det skulle börja något i stil med; I villan från 1975 där det bruna dominerar tillsammans med flottiga golv, har Louise slutligen hittat sig själv; Gnällig, trött och vill sova hela tiden, och fortsätta med en beskrivning av husets olika rum. Vardagsrummet: I den billiga soffan från MIS bråkar barnen ständigt om Playstation. Det mörka tyget valdes med avsikten att dölja familjens osunda konsumtion av chips och godis så länge som möjligt.

Köket; Det bästa med det lilla fönstret ovanför diskbänken är utsikten över grannens välskötta hus. I det egna köket frodas högar med disk tillsammans med tröstlösa diskussioner om vem som borde göra vad och varför. De fortsätter ofta när middagen intas vid köksbordet från IKEA. Badrummet; Total avsaknad av design och stil. Alla krämer ni ser är mot eksem och kommer från Apoteket. Trädgården: Vi tassar försiktigt över en altan som aldrig blivit renoverad, och kommer ut i en trädgård, lika vild som familjens kaniner. Familjens Fiat (syns på garageuppfarten) blev varsamt dammsugen år 2016. I den tar man sig f. ö gärna en sväng till Systemet.

Och so on. Jag tror att jag slutar här, faktiskt. Bilden är helt autentisk och föreställer vår diskbänk. (Om nu någon skulle få för sig att jag gjort det snyggare än vad det är, har jag alltså inte det). IMG_4230

20 reaktioner på ”Inte förskönat i a f

  1. Hille skriver:

    Hoppas berg- och dalbanan stannar till lite på toppen. ❤️ Du har din humor till tröst och skriva kan du verkligen! Önskar dig en bättre dag i morgon.❤️Kram

    Liked by 1 person

  2. Skriva läsa leva skriver:

    Vi åker nog samma berg- och dalbana!
    Jag skrattar gott åt dina reflektioner. Det är en sorts övermänniskor som är i de där inredningstidningarna. För oss har det tagit åtta år att renovera en lägenhet och det är ett rum kvar. 😉Inredningsövermänniskorna gör sina totalrenoveringar av husruckel på 300 kvadrat på ett år! Samtidigt som de är gravida, startar eget, uppfinner hjulet spinner eget garn och odlar surdeg. Så strunt i dem. Dina barn blir inte lyckligare av ett helrenoverat hem i lantlig fransk stil eller moderna industri-influenser.

    Liked by 1 person

    • skuggvinter skriver:

      Jaha, du åker också i den berg-och dalbanan? Lugnande att höra att någon annan också gör det. (Vad bra det är med bloggar)! Inredningstidningar…SUCK! Fast jag vet inte om mina barn är lyckligare i vårt hem 😉

      Gilla

      • Skriva läsa leva skriver:

        Jag tycker inredning är kul men blir superprovocerad av inredningstidningar. Idyll och yta tänker jag (fastän egna hemmet nog kan platsa i en av de enklare sorterna) och undrar vad för sorts svårigheter som döljs bakom de vitbetsade träpanelerna och senaste designerinköpen. Vad flyr man? Eller är det hela ens liv och största lycka att skrapa fram tegelväggar och gamla trägolv? Så som det tillfredsställer en annan när en dialog funkar, en tillbablick blir perfekt eller en scen får sin lösning? En annan sorts verklighetsflykt bara.

        Liked by 1 person

      • skuggvinter skriver:

        Jag önskar att jag tyckte inredning var kul, eller i a f att någon kom och piffade till det här hemma. Men vi retar oss nog på samma sak; det blir bara glassig yta i de där tidningarna. En passion är en gåva att ha, men det verkar inte stå någonstans om hur jobbigt det kan vara på ett negativt sätt, och då blir det inte realistiskt heller. Som om det görs ett författar-reportage där endast fördelarna med skrivandet lyfts fram.

        Gilla

  3. Annika skriver:

    ”Alla krämer du ser är mot eksem” jag döööör 😀
    Alltså, jag knarkar inredningstidningar, fascination blandat med bittert förakt! Fick du med ”den lokala snickaren”, som platsbyggt precis allt som hon designat själv?
    Tror du är i gott sällskap här, jag kan ha gnällt på bloggen om vår ”gillestuga” där vi bröt loss två brädor ur väggpanelen, och där renoveringsivern sedan försvann under sex års tid.
    Ev är många av oss som skriver typen som får våra kickar på insidan, snarare än i ett glädjerus över nån snitsig dörrknopp som den där snickaren karvat fram ”ur ett solit stycke trä som var det enda som blev kvar efter parets totalrenovering av artonhundratalstorpet”.

    Liked by 1 person

    • skuggvinter skriver:

      Hehe! Nej, som tur är har jag inte läst om den där platsbyggaren…det hade jag nog inte överlevt idag. Tacka vet jag ACO och Ikea. OCH alla som skriver utan att försköna. Jag fastnade för din blogg när jag läste ”Bor långt uppe i norr och borde göra mer åt huset, och så romanprojektet då…;)

      Gilla

  4. Marie skriver:

    Att du har kvar din humor är fint och hoppfullt, okej att allt är skit men det är skönt och nyttigt att kunna skratta år det (och åt sig själv) ibland 🙂

    Ja du, inredningstidningar är en helt egen värld. De säljer en fantasi. Vi vet ju att det inte är på riktigt. Man ska inte döma sitt eget inre efter andras yttre o.s.v. Jag hade det perfekt hemma = kaos inombords. I dag har jag oftast dammigt och ostädat, men ett betydligt större inre lugn.

    Men om vi ska vara seriösa så är både bostad och barn faktorer när det gäller utmattning. Är vi inte nöjda med vårt boende så bidrar det till vårt dåliga mående (detta efterfrågas i utredningen på stresskliniken där jag bor och i landstingets allmänna hälsoundersökning). Och barn är en källa till stress, oavsett hur älskade och skötsamma de är, så det är inget konstigt.
    Kanske en klen tröst, men det du går igenom låter helt normalt.
    Det låter inte heller som du har ”gett upp” inför utmattningen, du vill fortfarande ta tillfället i akt när du har energi. Jag säger som min terapeut sa till mig: ”Om du fortsätter så kan du vara sjuk hur länge som helst.” Och hon hade rätt. Det var inte förrän jag gav upp och accepterade läget, slutade köra på när jag hade energi, utan sparade den, som saker och ting vände för min del. Att passa på när man orkar är nog det vanligaste misstaget utmattningsdrabbade gör.

    En stor fördel du har är att du ser din situation så tydligt och kan sätta ord på det du upplever, det kommer att ta dig framåt i tillfrisknandet. Stor kram Louise 🤗❤️

    Liked by 1 person

    • skuggvinter skriver:

      TACK för din analys, jag blir så tacksam och behöver det verkligen!! Jag har aldrig tillfrisknat från en utmattning förut och skulle nog behöva höra det du skriver flera gånger per dag. Jag tar det verkligen till mig. Samtidigt är det så SVÅRT, för jag behöver passa på när jag orkar också. Barnen behöver rena kläder, vi behöver mat på bordet o s v. Även om min man får göra mer nu, kan och hinner han inte göra allt. En annan grej är att han jobbar natt och sover dag, vilket betyder att jag får ta nästan alla läkare och tandläkarbesök o s v, och med fyra barn blir det faktiskt en del. Plus att jag är den enda som är i samhället, alltså den som handlar. Men jag FÖRSÖKER!! Tack återigen:)

      Liked by 1 person

      • Marie skriver:

        Det råder inget tvivel om att du försöker, jag tycker att du gör det jättebra.
        Eftersom jag inte har fyra barn så ska jag inte säga att jag förstår, men jag förstår vad du menar. Det är mycket, och det är mycket ansvar.
        En av mina lärdomar, som jag varit med om själv och sett andra uppleva också, är när en situation som är helt omöjlig att lösa av tvång måste lösas på ett annat sätt. Det är en tuff tanke, men väl värd att fundera på, om inte annat som ett tankeexperiment.
        Visst får du hjälp av något proffs på stressdiagnoser? Själv blir man lätt snurrig av alla dessa tankar, medan allt man försöker göra är att få det att fungera dag för dag.

        Jag kommer att följa din blogg utan att kommentera ett tag framöver, men jag läser och håller tummarna för dig. Och så har du ju min mejladress, om det är något.
        Ta hand om dig 😘

        Liked by 1 person

  5. Eva-Lisa skriver:

    Håller med Marie, att ha kvar humorn även när det är jobbigt, är det bästa.
    Är själv inte speciellt intresserad av inredningstidningar heller. Jag tänker att de som har tid att lägga på det där, kan inte ha mycket fritid. Såvida de inte är väldigt välbärgade och kan anlita en massa folk som gör allt åt dem 🙂

    Liked by 1 person

    • skuggvinter skriver:

      Att kunna skratta åt allt ibland är alltid bra:) Nej, inredningstidningar är inget för mig heller, den jag bläddrade i låg i ett väntrum och jag behövde nog reta upp mig på något helt enkelt…

      Gilla

  6. Elin Säfström skriver:

    Hahaha!!! Skrattar högt och hjärtligt! Shit, vad roligt! Och du har så RÄTT! De där inredningstidningarna som får en att tro att man har det ovanligt fult och oorganiserat hemma och att man borde skämmas för det. Kära, kära, Louise, jag hoppas att du får komma till ro i själen stundtals i alla fall. Det är väl typ det bästa man kan hoppas på i ett riktigt liv, långt bort ifrån allt vad inredningsmagasin heter.

    Liked by 1 person

    • skuggvinter skriver:

      Tack snälla!! Ja, de förbaskade magasinen…Det är väl att det känns så förljuget, man får bara framsidan av det hela. Som om någon tagit kort på oss vid datorerna när vi var stylade och allt insvept i ett rosa skimmer…(Vi kanske skulle gjort så med vår selfie på Bokmässan?!;)

      Gilla

  7. lakandeliv skriver:

    Igenkänning återigen! Igenkänning i hur det pendlar och hur svårt det är att hitta en sund balans. Det finns så många måste, borden och behov och ens egna gamla vanor och förhållningssätt fungerar inte. Man måste liksom bli en annan, åtminstone känner jag så. En person som skiter i röra, disk och saker överallt. En som slutar vara duktig. Det är svårt. Och det handlar ju inte alltid om andra utan mer om de egna kraven på en själv eller på hur man vill ha det för att må bra. Inte lätt att sortera i och hitta ett ”lagom”.

    Vad jag älskar ditt eget inredningsreportage!! Det är ju precis så det är för de flesta. Tror jag i alla fall. Bakom kulisserna i inredningstidningarna. Och framför allt hemma hos oss som börjat ta hand om oss själva, även om det kommer ur nödvändighet och inte alltid fungerar så bra som vi skulle önska. Ditt sätt att skriva fick mig att le 🙂 Det kanske inte var din mening men det är så härligt skrivet och jag kände igen mig så väl. Kram.

    Liked by 1 person

    • Louise Baumgärtner skriver:

      Jovisst var det min mening att få skratta…och gärna få andra att göra det också. Som du själv skrivit så klokt om i din blogg; att skratta är bra! Och läkande…Jag känner igen mig så mycket i det du skriver med, och älskade ditt inlägg om inredning! Och inspirerades. För visst mår man bättre när det är harmoniskt och bra ordnat runt en!

      Liked by 1 person

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s