Att våga tro

Jag drömde, och kämpade länge för att bli författare. (Den som är intresserad kan gå in och läsa ”Från tanke till debut” i menyn här ovan). Och jag tror att många som har den drömmen, eller någon annan dröm, känner som jag gjort, att man kastas mellan hopp och förtvivlan. För på samma gång som man tror på sitt skrivande / manus / idé, känns tanken på att ett förlag skulle vilja skriva kontrakt, hisnande overklig. Eller, om jag ska vara ärlig, så trodde jag faktiskt det första gången jag skickade in, fast…tja, det var nog väldigt dubbla känslor. Och mycket känslor framför allt.

Men, jag lärde mig den hårda vägen. Som en författare, som till slut blev utgiven, sa i en intervju; ”Refuseringarna kom. Och de fortsatte att komma. Jag fortsatte att skriva. Och så höll det på”. Jag kommer på många uppmuntrande saker jag läst nu, för gudarna ska veta att jag tagit del av många artiklar om refuseringar, men jag ska inte ta dem idag, utan komma vidare här. I tidigare inlägg har jag ju hintat om att jag skulle skvallra lite om vad jag och Emelie Schepp sa när jag mötte henne på Bokmässan nyss, så där får jag hålla mig. För mig var det stort att få träffa henne, eftersom jag burit med mig hennes framgång som ett hopp under de år jag försökte. Idag är hon känd, men inte för att något förlag trodde på henne, utan för att; HON TRODDE PÅ SIG SJÄLV OCH SIN BOK!

I en av sina intervjuer har hon sagt att det var en av de absolut viktigaste sakerna hon gjorde. Och trots att jag visste var jag tvungen att fråga:

– Var det verkligen inget förlag som ville ge ut ditt manus? (Alltså, hennes serie har minst sagt sålt BRA, översatts till trettio länder och här hemma i Svedala har hon blivit utsedd till Årets Deckarförfattare två år i rad (!) Men nej, det var det inte. Och den enda refusering hon fick var värsta sortens enades vi om; En kort opersonlig standard efter två veckor. Den som får en att tänka; Har de ens tittat på detta? Eller blev det papperskorgen direkt?

Synd för förlagen, kan man krasst konstatera med facit i hand, och tur för henne och oss andra, att hon inte nöjde sig med det. En del av detta har jag skrivit innan, men återigen; jag tycker att det är en fantastisk historia! Och icke att förglömma i sammanhanget; hon är inte bara bra på att skriva, utan lysande när det kommer till marknadsföring. Det borde hon vara eftersom hon var i den branschen även innan hon gav ut sin bok på eget förlag. Hon visste hur man skulle göra, och hon satsade stenhårt. Den bakgrunden har inte jag, inte heller har jag haft möjlighet eller ork att åka runt och sälja  Skuggvinter i den omfattning hon gjorde. MEN jag har tagit till mig av hennes tips; som bl a varit; Gör allt från intrig till omslag så professionellt och genomarbetat som det bara är möjligt, för när du står där och försöker sälja din bok, måste du verkligen tro på den. Är det jobbigt, låtsas att du säljer kaviar eller något, det gjorde jag ibland. Våga synas, ta plats och prata! Under vår pratstund sa hon att långtifrån alla förstår vilket slit det är för en debutant att överhuvudtaget få sålt någonting. En del blir förvånade över att det inte genast går åt 500 ex, men böcker säljer sig sällan själva, tvärtom, sa Emelie.

Jag berättade kort för henne om hur jag jobbat med min bok; t ex signeringar där jag har stor skylt med recensioner på och bjuder på choklad, och hon sa att jag gjorde precis allt rätt. Det bästa är att knega på både i det lilla och det stora, tillade hon. Jag outade inte alla signeringar, ibland kom jag oannonserad och det tyckte folk var kul!

Nu kan jag knappast jämföra mig med henne så det stora överrasknings-momentet om jag oförhappandes råkar dyka upp i en bokhandel lär  utebli. Men nu slipper jag i alla fall ha dåligt samvete för att jag inte skrivit om alla mina signeringar, och, om ni inte redan förstått att jag tycker det;) SÅ inspirerande att ha blivit uppmuntrad av henne! Och är du en av dem som vill ha fler historier om vikten av att inte ge upp trots refuseringar; det kommer mer en annan gång. Till dess; Våga tro på dig själv, tro på det du gör och TACK för att du läste!

 

 

IMG_3852

4 reaktioner på ”Att våga tro

  1. Elin Säfström skriver:

    Helt fantastiskt! Och du är ju själv grym på det där! Själv klarar jag inte av marknadsföringsdelen av det hela något vidare – jag tycker att det är superjobbigt att försöka sälja sig själv och sina böcker. Men det råder ju inget tvivel om att den kvinnan har lyckats. Det kommer du också att göra, det är jag helt övertygad om.

    Gilla

    • skuggvinter skriver:

      Jag har ganska lätt för att sälja boken, vet inte riktigt vad det är men det är ett slags tillstånd jag kommer in i vid signeringsbordet. Weird, men bra😉Och du, dina böcker verkar klara sig finfint! Läste hos dig om ersättningen från bibblan. Wow!

      Gilla

  2. Hille skriver:

    Javisst Har du kämpat, både före och efter boken, det är imponerande och dessutom har du försäljartalang också! Inte så dumt att ha någon, som inspirerar också och visar att allt är möjligt!!! Kram❤️

    Gilla

Kommentera

Fyll i dina uppgifter nedan eller klicka på en ikon för att logga in:

WordPress.com Logo

Du kommenterar med ditt WordPress.com-konto. Logga ut /  Ändra )

Google+-foto

Du kommenterar med ditt Google+-konto. Logga ut /  Ändra )

Twitter-bild

Du kommenterar med ditt Twitter-konto. Logga ut /  Ändra )

Facebook-foto

Du kommenterar med ditt Facebook-konto. Logga ut /  Ändra )

Ansluter till %s